Oliver

Oliver är naturligt bittra och läggs därför ofta i saltlake eller behandlas på annat sätt före försäljning. Skölj dem snabbt under vatten om du vill dämpa sältan, eller lägg dem i kallt vatten en stund.

Förvara dem i en ren, tättslutande burk i kylen och håll dem täckta av sin lake. Använd rena bestick när du tar ur burken; följ bäst före-anvisningen och släng oliver som luktar illa eller har mögel.

Ja, bordsoliver är färdigberedda och kan ätas direkt. Oliver direkt från trädet är däremot mycket bittra och behöver vanligtvis urlakas eller fermenteras innan de blir goda.

Oliver ger sälta och fyllighet i grekisk sallad, tapenade, focaccia och pastasåser. Hacka dem i en tomatsås mot slutet av kokningen, eller lägg dem hela i en gryta så att smaken hinner sprida sig.

Ja. Lägg dem i exempelvis en tomatbaserad gryta, ugnsbakad fisk eller pasta; kärnfria oliver är lättast att äta och blanda in. Tillsätt dem mot slutet om du vill behålla en tydligare, fastare konsistens.

Gröna oliver plockas vanligtvis tidigare, medan svarta får mogna längre eller mörknas genom beredning. Gröna är ofta fastare och friskare i smaken; svarta brukar vara mjukare och rundare.

Ja, kapris kan ge liknande sälta och syrlighet i såser, sallader och pastarätter, men smaken är skarpare och konsistensen annorlunda. Börja med mindre kapris än mängden oliver och smaka av.

Lägg oliven på en skärbräda och tryck försiktigt med den platta sidan av en kniv tills den spricker; då går kärnan lätt att plocka ut. Var försiktig så att kniven inte glider, eller använd en urkärnare.